Nej (V)i ville inte lägga ner fler Serviceboenden!

RESERVATIONEN

Reservation vid Kommunalfullmäktige 2018-01-31 Avser Ärende 3. Reviderad boendeplan för socialnämnden 2017-2019 med utblick mot 2024  § 237

Vänsterpartiet röstade bifall till den reviderade boendeplanen både i Socialnämnden och i Kommunstyrelsen. Nu, efter många diskussioner och samtal, har vi tänkt om. Att tänka om kritiserades i fullmäktige. Vi anser att det är en styrka att våga ändra sig när ny information kommer och våra medlemmar fått säga sin mening.

Vi fick höra att alla kommer att tas omhand med hemtjänst. Det är vi övertygade om. Men, det är stor skillnad med ett boende och hemtjänst! Man får en kontaktperson och samma gäng ska komma. Vi tror att de flesta av oss här vet att det inte fungerar så. I värsta fall tvingas en människa möta över hundra olika människor som ska hjälpa till med de mest intima och personliga behov. På ett serviceboende finns det personal hela tiden och personalomsättningen är naturligtvis lägre.

Socialnämnden ska undersöka; vi kanske kan ha aktiviteter; vi gör så gott vi kan; vi tänker oss ha matsalen kvar osv. Det duger inte som underlag för att ta detta beslut, i slutändan det handlar om ett värdigt liv! Motivet till att lägga ner serviceboendena är att de inte efterfrågas. Det finns idag bara några tomma platser och behovet av serviceboende är uppenbart.

I Socialnämnden har vi fått information om att nedläggningen INTE beror på ekonomiska skäl, men i Kommunfullmäktiges debatt som följde på mitt yrkande framkom att det är av ekonomiska skäl som serviceboendena läggs ner. 17 miljoner ska sparas. 2017 gick Vänersborgs budget med 76 miljoner i överskott… Det saknas en konsekvensbeskrivning. Vi har inte hunnit se någon utvärdering av effekten efter att Runnarbo och Kastanjen lades ner.

Det är ett stort steg mellan servicehus och särskilda boende. Vi tror att detta mellanting av boende behövs. I Socialnämndens handlingar, 2017-11-23, står att läsa att förvaltningen ser en möjlighet att minska kostnaden för köpta platser inom OoF (Omsorg om Funktionshindrade) Dessutom ser man en möjlighet till ett ökat ekonomiskt utrymme för hemtjänst, det kommer att behövas. Kostnaden för hemtjänst kommer med största sannolikhet att öka mycket när servicehusen stängs. Vi har redan sett att den ökar. Detta är inte alls konstigt med exempelvis kvarboendeprincipen.

Vi saknar också en ekonomisk konsekvensbeskrivning då vi vet att det finns kommuner som funderar på att starta nedlagda servicehus igen utifrån att kostnaderna för hemtjänst ökat lavinartat. Kostnaden för servicehus var mindre än det stora hemtjänstbehovet för dessa mottagare av omsorg.     Kommunfullmäktige avslog mitt yrkande om återremiss. Därför reserverar vi oss mot fullmäktiges beslut till förmån för följande yttranden i förslaget om återremiss:  En konsekvensbeskrivning behöver göras  En ekonomisk konsekvensbeskrivning angående hemtjänstkostnader kontra serviceboende  En utvärdering av nedläggningen av Kastanjen och Runnarebo

Vänersborg 2018-02-04 För Vänsterpartiet:

Marianne Ramm    Lutz Rininsland

Annonser

Socialnämnden om ensamkommande barn.

Vi har kämpat!
Vi har haft möten.
Vi har diskuterat.
Vi har gråtit!
Staten tillförde ett tillfälligt kommunbidrag, som vi skrivit om tidigare, medel för att låta ensamkommande ungdomar få stöd i att bo kvar i vistelsekommunerna samt fullfölja gymnasiet. ” 2 mkr iår och 1mkr nästa.
Självklart trodde vi, men det ville inte majoriteten i Socialnämnden. Förutom V och MP. Anna-Karin Sandberg var inne på vår linje och hade ett skrivet yrkande som, efter smärre justeringar, vi ställde oss bakom.

Nedan ser ni Anna-Karin Sandbergs (MP) föslag som jag och Lutz yrkade bifall till:

”Socialnämnden beslutar för egen del att använda det tillfälliga kommunbidraget för att möjliggöra kvarboende i kommunal regi för de som fyller 18 eller åldersuppskrivs under asylprocessen.
De ska inte överföras till Migrationsverkets anläggningsboenden om de ansöker om att få stanna i någon av kommunens boendeformer som bedöms lämpligt. Kravet ska vara att ungdomen är inskriven i gymnasiet. Varje ansökan ska fortfarande prövas individuellt men Sol 4 kap 2 paragrafen tillämpas. Stöd ska utgå vid liknande behov som för alla ungdomar i åldersgruppen som fått uppehållstillstånd eller andra som saknar föräldrastöd, för att ge samma förutsättningar att klara livet och skolan. Behoven kan tillgodoses med HVB, stödboenden, familjehem eller studentrum med sattelitinsatser för vägledning.
När ungdomen får uppehållstillstånd får kommunen ersättning enligt det statliga regelverket.”
JAG MÅSTE ERKÄNNA ATT JAG JUST NU KÄNNER MIG LEDSEN OCH BESVIKEN, som jag sa idag: när historien skrivs kommer vi att få skämmas. Det finns mycket mer att tillägga men jag slutar här för nu.

Att åka ambulans på kvinnors vis?

Vaknar med en molande värk åt vänster sida ända in i armhålan. Tar två sorters värktabletter. Inget händer, tar fler framåt lunch. Kan inget äta. Tänker att 117 kanske har någon idé om detta.

Inser dock att risken är stor att jag får åka in så jag duschar med stort besvär och tar på mig fina kläder!

Damen på 117 säger: ring 112 NU. Näe säger jag, det är inte hjärtat, så sjuk är jag inte. Hon förklarar att kvinnors hjärtinfarkter ser väldigt olika ut etc. Är det fel så tar jag på mig det, slutar hon. Jaja säger jag, men kan jag inte åka bil in?

Det kunde jag inte. Damen på 112 var också väldigt bestämd så jag kunde inte med att be henne att ambulansen åtminstone kunde stanna vid nästa hus.

Nu är du still och gör ingenting! Säger hon strängt, de kommer att börja ta EKG redan hemma hos dig. Va? Hemma hos mig?

Vi håller ju på att tömma båten! Så jag städar undan lite de minuter det tar för dem att komma hit.

När de kommer försäkrar jag mig om att de förstår att det inte var min idé att åka ambulans. De är mycket proffsiga och goa killar. Men inte hittar de något på EKG-t. En stilig kurva är det. Det kunde väl ha varit något lite ofarligt flimmer eller fladder i alla fall.

På akuten tar de en massa prover vid 14-tiden. En timma senare är jag ”nummer två”. Två timmar senare är jag ”nummer tre” och så fortsätter det timma efter timma. Varför kan jag inte få åka hem och slippa ligga här och ta upp tid för dem som är sjukare?

Klockan nio är jag hemma: friskförklarad. Vad var det jag sa!

Men jag var i alla fall hel och ren under!

”Vi har råd att vara solidariska …

Den 2 december kunde man höra på Rapport om kommuner som inte tycker att de har råd att ta emot flyktingar. Detta är en oroväckande utveckling för visst borde vi i Sverige som är ett så pass rikt land kunna hjälpa människor på flykt. Flyktingarna man pratar om är människor som lämnat allt och flytt från sina hem för att de inte ser någon annan utväg för att kunna överleva. En del säger att det är för många som får komma hit. Men samtidigt det finns fler asylsökande i ett enda flyktingläger i Kenya än i hela västvärlden. Andra tycker att vi ska hjälpa flyktingar i deras egna hemländer, men hur lätt är det att hjälpa människor på flykt inne i krigets Syrien istället för att låta människor komma hit. Jag vill att Sverige ska vara ett solidariskt land som står upp för de mänskliga rättigheterna och tar hand om de som behöver skydd. Det är lätt att tro att Sverige redan idag har en bra flyktingpolitik. Men så är det inte. Vi skickar varje år tillbaka människor till krig, förföljelse och tortyr. Sverige har fällts tjugo gånger av FN:s kommitté mot tortyr. Det gör oss till världsmästare i utvisningar. När EU stänger sina gränser för flyktingar dör tusentals som tvingas lämna sina hemländer under den farliga flykten. Jag vill att Sverige ska leva upp till det goda rykte som vi har haft tidigare. Vi ska hjälpa människor som flyr och stå för solidaritet och medmänsklighet. Den som flytt från sitt land ska få skydd och inte tvingas tillbaka till krig eller förföljelse. I Rapports inslag ställde man kostnaderna för flyktingar mot kostnaderna för äldreomsorgen och ungdomar. Det är en väldigt cynisk och inhuman samhällssyn att ställa fattiga mot fattiga och något som bara gynnar dom främlingsfientliga, för vem väljer Ahmed före farmor? Att flyktingar kostar är inte alls självklart. Även om dom får ersättningar så är det pengar som dom sen betalar hyra, kläder, mat etc för. Alltså pengar som går in i smörjer hjulen i Sverige. Jämför gärna med dom pengar vi betalar till riskkapitalisterna i välfärden som sen för ut dom pengarna oskattade till skatteparadis. Det är en kostnad. Invandrare däremot är en tillgång.”

Visa mer

Jämställda?

Tankar runt jämställdhet.

Totalt sett arbetar kvinnor och män ungefär lika mycket, tiden som i genomsnitt läggs på hemarbete och förvärvsarbete är cirka 7 timmar och 20 minuter varje dag, oavsett kön.

MEN: Kvinnor ägnar i genomsnitt 5 timmar mer/vecka på hemarbete (obetalt) än män

Var tredje yrkesarbetande kvinna jobbar deltid, men bara var tionde man.

Varje vecka förvärvsarbetar (betalt) män i genomsnitt 6 timmar mer än kvinnor

Kvinnor tar ut nära 80% av föräldraledigheten och 65 % av VAB-dagarna.

Samtidigt som löneskillnaderna mellan kvinnor och män, mätt i heltidslöner minskat sedan 2005 har inkomstskillnaderna ökat med 40 % under samma period!

Lön: Vad man får betalt för arbete under en viss tid.

Inkomst: Hur mycket pengar man faktiskt får in per månad.

Det ökade inkomstgapet beror bla på förändringar på arbetsmarknaden:

Ökat gap mellan mäns och kvinnors sysselsättningsgrad

Fler otrygga visstids- och deltidsjobb – mest i kvinnodominerade yrken

Dessutom har 53% av regeringens skattesänkningar har gått till män.

Föräldrapenningen har sänkts.

Sjukförsäkringen: Drygt 70% av de utförsäkrade är kvinnor

Ändrade a-kasseregler har gjort det svårare för deltids- och visstidsanställda att kvalificera sig till ersättning och deltidsarbetslösa får bara ersättning i 75 dagar.

Pensionerna har sänkts

Underhållsstödet till ensamstående föräldrar har legat still sedan 2006

Det är alltså i första hand politiska beslut som ligger bakom det ökade gapet mellan kvinnor och män – inte löneutvecklingen!

Löneskillnader:

Hela arbetsmarknaden: Kvinnor 26200 Män 30600 = Kvinnors lön är under ett 40-årigt arbetsliv i genomsnitt 2,1 miljoner lägre än mäns.

MEN: 34% av kvinnorna jobbar deltid och 11% av männen.

Det gör att genomsnittsskillnaden i löneinkomst ökar från 2,1 miljoner till 3,6 miljoner under ett arbetslivet!

50% av LO-kvinnorna jobbar deltid (9% män)

Kvinnor tar ut 80% av föräldraledigheten

Män som har barn jobbar mer övertid än män utan barn!

Kvinnor med barn jobbar mer deltid än alla andra grupper

Arbetsgivare ser – statistiskt riktigt – kvinnor som ”riskarbetskraft”

Deltidsarbetslöshet är ett stort problem för framför allt LO-kvinnor.

Detta ger låg inkomst pga kort arbetstid och ger lågt inflytande pga svagare anknytning till arbetsplatsen som dessutom ger sämre löneutveckling och sämre möjligheter till fortbildning och befordran

Lagstadgad rätt till heltid skulle tvinga arbetsgivare att erbjuda jobb som det faktiskt går att leva på också för kvinnor.

Bygg ut den offentliga välfärden

Om vi vill nå verklig ekonomisk jämställdhet och vill ha ett solidariskt och jämlikt samhälle, måste vi öka den offentliga sektorns andel av ekonomin.

Särskilt avgörande välfärdssatsningar för jämställdheten

Barnomsorgen

God kvalitét på förskola och fritids!

Rätt till barnomsorg på kvällar, nätter och helger!

De senaste fem åren har antalet svenskar som arbetar kvällar, nätter  och helger ökat med 25 procent.

Totalt jobbar nu var tredje svensk på obekväma arbetstider.

Av dem har 300 000 barn under 7 år.

Men bara 40 procent av kommunerna erbjuder barnomsorg utanför kontorstid.

Störst andel som jobbar på obekväm arbetstid i: omsorgen, i butiker, på caféer och restauranger. Där jobbar 70 procent av småbarnsföräldrarna regelbundet kväll, natt och helg.

Var tredje kommunalare med små barn uppger att det inte går att jobba heltid på grund av att förskolans öppettider!

Jamen nu har vi ju Rutavdrag för barnpassning”

Kostnaden för en arbetsdags barnpassning med Rut-avdrag är högre än den maximala månadskostnaden i den kommunala barnomsorgen

”Vårdnadsbidraget ökar valfriheten för föräldrarna”

90% av de som utnyttjar bidraget är kvinnor

Invandrade och lågutbildade kvinnor är överrepresenterade

Äldreomsorgen

Fler måste få hemtjänst och plats på boenden!

Utbildning och bättre villkor för de anställda!

Sedan 1980 har andelen äldre som får hjälp av kommunernas äldreomsorg minskat från 67% till 37%

Är inte det bra att de gamla är friska och klarar sig själva?

Tyvärr är de gamla inte så mycket piggare idag

Dubbelt så mycket äldreomsorg ges idag av anhöriga som av kommunerna.

De flesta anhörigvårdare är kvinnor

Minst 100 000 personer uppgav år 2006 anhörigvård som främsta orsak till att jobba deltid eller inte jobba alls.

Och det riktigt spännande är…

Andelen äldre i befolkningen beräknas öka med 30% fram till år 2050.

För att täcka de behoven måste personalen i äldreomsorgen öka med ca 70% fram till dess.

Vilket betyder: Om vi inte ser till att bygga ut den offentliga äldreomsorgen rejält, riskerar vi att få en växande andel medelålders kvinnor som inte kan jobba, för att de måste göra näst intill oavlönat omsorgsarbete.

Det handlar om prioriteringar

 Ca 40 miljarder är nettokostnaden för 200 000 heltidsavlönade i sjukvård, äldreomsorg, skola, fritids osv.

…vilket ska jämföras med att regeringen har sänkt skatterna med 100 miljarder kronor!!

 

LANDSBYGDEN FÅR SÅ LITE ÄNDÅ!

Ingen har väl undgått medborgardialogen gällande kommunens skolors vara eller inte vara. Som uppvuxen på landsbygden har jag bussats omkring till ett flertal skolor under min uppväxt. Jag har varit med om att allmänna kommunikationer och affären lagts ner.

Jag kan därför inte låta bli att tänka landsbygdspolitik när skolfrågan nu diskuteras.

Vad får landsbygdens medborgare?

Att upprätthålla god kvalité i vård, omsorg och skola är en grundförutsättning för att annan service och arbetstillfällen skall stanna kvar och utvecklas på orten.

Jag tror att många inte kan förstå vad en skola kan betyda när man har så lite av allt annat!

Exempelvis: Vid regeringens apoteksreform för snart tre år sedan var målet mångfald och att det skulle finnas ett bra urval av apotek i hela landet. Men från och med nästa år kommer många glesbygdskommuner att stå utan apotek, eftersom att apoteksföretagen vill stänga ner apoteken på grund av dålig lönsamhet.

Vi måste också riva upp regeringens tvångslag om vårdval med etableringsfrihet, som försämrat vården på landsbygden.

Vården ska finnas där folk behöver den och inte där vårdbolagen kan tjäna mest pengar. Låt landstingen själva bestämma hur vårdens resurser ska fördelas så att de bäst tjänar behoven.

Vänsterpartiets grundsyn är att tillgången till vård ska ske utifrån behov och inte vara beroende av plånbokens storlek. Därför vill vi hålla marknad och vinstintressen utanför.

Samhället måste stå som garant för en likvärdig vård och omsorg. Marknaden kommer aldrig att kunna lösa vården och omsorgen för landsbygdens befolkning.

Vänsterpartiet har i många år drivit frågan om polisnärvaro i hela landet.

Offentlig service försvinner och därmed också privata företag såsom handel m.m. Men det är också en stor skillnad på tillgång till infrastrukur såsom mobiltäckning och bredband. Vi måste ändra på detta för det har betydelse för människors mående men också för samhällsutvecklingen i stort.

Mobiltäckning och bredband är en förutsättning för småföretagare som vill etablera sig på landsbygden.

Vänsterpartiet vill stärka den lokala privata servicen i landsbygd. Lanthandeln är viktig. Idag tar de stora grossisterna ut så höga priser av

lanthandlarna att dessa inte klarar konkurrensen. Regeringen bör ta initiativ till en samorganisation för de små landsbygdsbutikerna som skulle ge möjlighet till storinköpsrabatter som de idag inte har del av.

Slutsatsen blir förstås att landsbygdsskolor är viktiga! Låt oss behålla alla småskolor!

Marianne Ramm ordf. för Vänsterpartiet i Vänersborg